Tomt
Nu väntar vi bara in onsdagen. Med tanke på turen vi haft hittills räknar vi med att allt det där som aldrig händer kommer hända oss.
Innan onsdag ska vi hunnit med att ordnat alla papperna för omhändertagandet av våran flicka. Den enskilda kremeringen och tillståndet om att få sprida askan i naturen.
Hemma hos mina föräldrar rinner det en liten å. Där jag och alla mina barndomskompisar har spenderat väldigt många timmar med att håva fisk och netting. Nu för tiden är det mest övervuxen skog och istället för att håva fisk brukar jag vandra där med hundarna.
Jag vet inte varför men att låta hennes aska rinna med det vattnet känns så självklart. Kanske för att det är en plats som jag bara kan förknippa med bra minnen och vi tycker det känns viktigt att sprida henne på en plats med possetiv energi. En plats vi faktiskt kan besöka om vi känner för det.
Mina tankar om onsdagen är väldigt blandade. Förlossningen känns minst jobbig. Det som känns i hjärtat är att vi kommer få upp en jätte liten livlös kropp vid oss. Hon borde vara ungefär 15-16cm från huvud till rumpa. Hur kommer en så liten människa se ut? Och hur ska jag klara av att lämna henne ifrån mig? Hur ska jag kunna förlåta mig själv och gå vidare?
Jag bad om att få bädda ner henne själv i den lilla låda hon kommer vänta i fram till kremeringen. Det känns som ett avslut och då kan jag känna mig så säker jag kan på att hon kommer behandlas värdigt.
Här slutade våran resa tillsammans.
Kan inte för allt i världen förstå vad det är du ska gå igenom. Men jag beklagar sorgen och önskar er all lycka.
Det är otroligt att läsa det du skriver, så himla hemskt men jag förundras över din styrka. Förstår att det är en styrka som kan både komma och gå o det finns inga ord i världen som kan göra din resa enklare. Jag är så ledsen för er skull men du ska veta att du sänder styrka genom din blogg o genom att skriva om det otroligt jobbiga ni går igenom. Hoppas lyckan vänder för er, för att gå igenom detta är inget någon människa i värken förtjänar!
Skickar över mängder med varma kramar till er och ni ska veta att ni finns i mina tankar! Jag beklagar verkligen det som hänt er men vill verkligen tacka dig för ditt öppenhjärtliga
När jag läste om vad som hänt föll jag i gråt och var helt förstörd hela kvällen. (Är själv gravid) Lider med er: Stay strong! Stort lycka till med allt!
Älskade älskade Lisa. Sänder många tankar till dig, även om det inte hjälper dig i din smärta.
Läser alla inlägg om och om igen och de gör lika ont i hjärtat varje gång. Ingen ska behöva genomlida detta!
Många styrke kramar!
