Vardagen rullar på och vi försöker hålla modet uppe. Vi sover, vi kliver upp, frukost, middag, promenader med hundarna. Vi handlar och gör dagens måsten.
Livet rullar på fast det står still.
Då det är som jobbigast blir jag bara tyst. Kryper upp vid Christopher och bara gråter. Det finns ingen tröst att ge.
Ingen har någonsin sagt att livet är rättvist. Men någonstans måste det ta slut också.
Med att köpa lite kläder som kändes som att dom kommer värma i januarikylan. Även fast könet är ganska säkert så fortsätter vi med könsneutrala färger.
Som sagt, efter en natt med otroligt dålig sömn så försökte jag verkligen få i mig något i magen innan vi rullade mot NUS. Pannkakan vände sig i magen och pigelinglassen fick mig bara att må mer illa.
Men nu är det gjort.
Min kära karl frågade i morse om vi ville veta vad det var för krabat som gömmer sig där inne. Jag stälde motfrågan om han vill veta. JAAAA! fick jag som svar. Jag hade egentligen varit inställd på att inte veta, men nu blev det inte så.
I min mage gömmer sig en liten helt fantastiskt flicka. Medan jag satt och stirrade på bilderna som vi fick säger Christopher "Ser du va söt hon är". Självklart! Redan nu är hon den mest perfekta lilla varelse! Det var nästan så att jag ville gråta, det blev inte mer verkligt. Men det är verkligen en liten, liten mini människa där inne.
Slängde ihop tre jämföra bilder. Längst upp tv är runt v 10 då jag mest såg tjock och svullen ut. Sörjde vid det laget att mina magrutor och höftbenen var försvunna. Th är runt v 14 och bilden längst ner är från idag, v 19.
Tycker magen bara har sprungit iväg sista veckan :)
Under veckan som varit har jag helt glömt bort att göra ett "vecka 18" inlägg. Men jag tog bilder från vecka 18, har inte hunnit med vecka 19 bilderna ännu. Men hoppas en försenad vecka 18 bild fungerar ändå.
Vårat lilla hjärta buffar runt som en tok av och till. På onsdag ska vi på RUL. Måste erkänna att jag känner mig lite smånervös. Men förhoppningsvis ser allt fint ut!
Här kommer vecka 18 bidlerna, lägger upp vecka 19 senare under veckan.
Har även investerat i nog världens mest osexigaste klädesplagg.
Ett par mammabyxor. Trivs inte alls i dem då dom inte sitter på samma vis som alla mina vanliga byxor.
Det är tur jag har Christopher, han är verkligen duktig på att få mig att känna mig på topp de gångerna som jag bara känner mig ful och äklig. Han är inte sen med att berätta att han har världens vackraste flickvän, och att jag bara är tjock på ett vackert vis.
Snart har halva tiden gått och det känns lite som att jag inte kommer hinna uppfatta att jag faktiskt är gravid. Att det är en liten människa som växer och utvecklas dag för dag inne i min mage. Vårat lilla hjärta som blir allt mer livlig och visar sitt tycke med buffar och kullerbyttor.
Vi ska boka in en fotografering nu då magen allt mer börjar likna en gravidmage. Jag, Christopher och magen. sen då den lilla är ute blir det självklart fotografering med jag, Christopher och den lilla! Men vi börjar med magen.
Jag har funderat en hel del. Men det gör mig inte klokare.
Jag blir mest bara rädd över hur man kan stöta bort en människa så oerhört och tro att det bara sitter i denna och inte att det kanske finns ett litet unns av fel från båda hållen.
Idag lyckades jag äntligen fånga vårat lilla hjärtas sparkar på film. Sparkarna var inte speciellt tydliga för blotta ögat men de kändes destå mer. Om ni kollar till vänster i bild om naveln så kan man se två rörelser. Den första i s 28 och den andra i s 34. Det är inte stora rörelser men man kan se dem.
Vårat hjärta gör sig allt mer påmind om att h*n faktiskt finns. Buffar runt som en tok på mornarna och ibland om kvällen då vi går oh lägger oss. Om nätterna ligger jag för det mesta med en hand om magen och känner rörelserna. Christopher har försökt känna men än så länge verkar det lilla livet baar visa sina rörelser för mig.
Men idag har Christopher fått se filmen och lyckan går inte att ta miste på <3
Här har ni en film på hjärtljuden. Har suttit ett tag och verkligen försökt hitta ett vis att klippa till inspelningen efetrsom dedt bara r de första sekunderna som visar smulans hjärtfrekvens. Men jag lyckades inte. Så filmen är lite mer än tre minuter, men det är eg bara de första 15s som är intressanta. Men för er som fortsätter lyssna så kan man någongång höra ett bubbel ljud, kanske är det då bäbisen rör på sig?!
För en gång skull så sitter jag faktiskt vid datorn och tänkte bjuda på en uppdatering.
Inläggen blir mycket trevligare då man kan har styckeindelning. Förstår egentligen inte varför blogg.se har ordnat detta till deras app.
Jag börjar dagens inlägg med dagens outfit och en mage som blir allt svårare att hitta kläder till. Idag är jag i V 17(16+3).
Nu på onsdag så får jag min efterlängtade lön och av den måste jag faktiskt unna mig ett par mammabyxor. Jag har verkligen inget emot att gå omkring i klänningar, men till hösten/vintern kan det vara skönt att ha något annat om benen än strumpbyxor.
Men för att knyta ann till rubriken så var jag igår ner på Cafe Göteborg för att möta upp nio glada och gravida kvinnor från Umeå trakten. Vi alla gömde oss under varsin filt och pratade om lite allt möjligt. Vid nio tiden hade det blivit lite småkyligt så vi alla begav oss hem.
Det var trevligt att träffa er och få ett ansikte framför sig. Jag hoppas på fler fika stunder så att vi får följa varandra genom detta och gärna efter då våra små har tittat ut.
Idag går vi in i vecka 17. Tiden har verkligen sprungit iväg, känns inte alls längesedan jag var i v 12.
Om två veckor har vi tid för RUL vilket ska bli spännande, men även oerhört nervöst. Detta är även min sista jobbvecka. Sen drar en fem veckors praktik igång och en höst som förmodligen kommer gå förbi utan arten märks av. Nu ska jag fortsätta mitt jobbande. Hoppas ni alla får en bra start på veckan!
Det är inte bara magen som har vuxit hejvilt i veckan. Utan brösten som redan blivit större verkar det inte finnas något stopp för. Dom växte ganska snabbt under gravid veckorna 3-9 sen så stannade det av. Vilket jag tyckte var ganska skönt. Jag har redan stora bröst sen innan och efter dessa veckor kunde jag fortfarande få in dem i bh:arna med lite justeringar. Nu passar ingenting förutom de riktigt gamla som har varit så urtvättade så de blivit förstora. Det är nog bara att inse att jag åtminstone måste köpa en eller två nya. Innan de otroligt vackra amningsbharna ska pryda min kropp. Men jag har lovat mig själv att jag ska njuta av den här tiden, för hur man kommer se ut efter en förlossning och amning är fortfarande osett.
Blubb, Blubb och ut pekade magen!
Jag känner mig väldigt säker, det måste varit vårat hjärta. Speciellt då magen rörde sig. Det var som att något petade på den innifrån^^
Många vet redan och nu är det även officiellt ute bland våra bekantskapskretsar. Så då kan jag äntligen berätta för er att vi är gravida! En liten smula är beräknad att komma i januari. Det blir inte riktigt som vi planerade men vi är oerhört lyckliga ändå. Imorgon går vi in i vecka 15 och vi är snart halvägs. Tiden rasar förbi!
Jag bjuder på en halvnaken bild men vill bara visa att magen växer så det knakar och går nu knappt att dölja. Vi hoppas bara den lilla mår bra där inne och bubblar runt och njuter av utrymmet^^
Jag mår bra och har inga gravidkramper överhuvudtaget. Det enda tecknet på att jag är gravid är den växande magen än så länge. Vi har dock förväntat oss det värsta med ryggen. Men endligt barnmorkan kan det lika gärna gå bra som dåligt. Vi får se helt enkelt!
