Sokkerflikkan

Jag måste ändå säga att det är något speciellt med att fylla år. Inte alls så speciellt som det var då man va liten. Men då var det mer förväntan på paket och att vara huvudpersonen en hel dag som byggde upp spänningen. 

Idag är det lite annorlunda. Jag är mer tacksam över att fått spendera ännu ett år med familjen och vännerna och förhoppningsvis har jag många år kvar.
Visst har det här varit ett annorlunda år, men det är mycket bra som har hänt också!

Idag har jag för första gången i mitt liv fått spendera min födelsedag uppe på Suorvadammen. Sveriges näst största damm som rymmer 6000 miljoner m2 vatten.
Fjället var vackert, men snön och de isiga vindarna var mindre charmerande. Ett tag kände det som att mitt huvud domnade bort under hjälmen av vindarna.
Att se snö i september är alldeles för tidigt! 

Sen kändes det lite som att denna undervisning borde vi haft förra terminen.

Hemma i Jokken fick  R och E träffa Arven och Ronja. Jag misstänker att E och Arven kommer bli mycket goda vänner. Sen är det bara nyttigt för dem att få träffas och busa lite, socialisering.
Maja var snäll och bjöd på fika. Muffins med ett ljus, så fint!
Så kvällen spenderades hemma hos Maja och Magnus. Vi surrade en del och R fick prova en overall som var för långa i benen till Ronja. Den satt helt okej och jag tror att det kommer värma ganska bra.
Tack!