Sokkerflikkan

 

Det här med jobb och framtid har åtminstone alltid för mig varit mer eller mindre ovis. Jag har haft tur, eller så kanske jag vågar erkänna för mig själv att jag har stått på mig. Jag har kämpat för mina jobb och faktiskt arbetet med det jag har velat och inte många fått möjlighet till. Arbetslöshet är inget jag har upplevt förutom en period då jag blev hundägare för första gången. Men det räknas inte, för då valde jag själv att vara arbetslös. Arbetslös för Rasmus skull.

 

Idag sitter jag här som så många andra gången och funderar över hur det kommer bli till sommaren. Kommer det finnas något jobb. Jobb finns det alltid, men kommer det finnas ett jobb för mig. Ett jobb inom branschen. I skrivande stund är allt ovist. Inte bara för mig, utan hela klassen sitter på nålar. Några lovord här och där men inget konkret. Jag vet att det löser sig med jobb, det gör det alltid. Men det är jobbigt, den här tiden mittemellan då man inte vet. Då man inte kan planera sin framtid. 

 

Som det ser ut idag har jag lagt mitt öde i Fortums händer. Fortum skriker efter personal. Personal på fel platser. Men är man väl inne i branschen så är det lättare att bli slussad runt. Komma närmare hemma. Folket behövs på platserna som inga besöker. Platserna långt ute i skogen. Platserna där befolkningen känner igen varandra. Precis där borta ute i ingenmanslandet är efterfrågan stor på kompetent personal. Jag har lämnat mitt öde i händerna på Fortum. Ge mig ett jobb sen vart det är har absolut ingen betydelse. Jag och Christopher behöver pengarna. Att sedan bli erbjuden jobb på en plats ingen vill jobba på för med sina fördelar. Löneförhandling, jag vågar nog påstå att man kommer kunna ställa krav även som nyutbildad. Vill dom ha utbildad personal får dom betala. 

Men jag hoppas förståss på ett jobb på hemmaplan. Flytt är nämligen inte aktuellt. Vi vill bo i Västerbotten. Det kanske blir så att vi måste vänta på jobben. Men vår plan nu är att ta sig in i branschen för att sedan vandra hemåt. 

 

Det löser sig, det gör det alltid.