Sokkerflikkan

 

Jag inleder ännu ett nytt bloggår. Detta är nog mitt femte bloggår. Trots att folk envisas med att påpeka att tiden springer förbi så slutar jag aldig förundras över hur fort ett år faktiskt kan gå. Hur tiden verkligen rusar förbi.

Nu har 2013 börjat och året kommer jag inleda med intensivt skolarbete. Nu har jag exakt 11 veckors teoretisk tid kvar i Jokkmokk. Därefter lämnar jag Jokkmokk bakom mig. 2013 påbörjar jag även för sjunde gången med Chistopher. Sju nyår! Det känns helt galet. Det allra första tolvslaget vi upplevde tillsammans var då 2006 gick mot sitt slut. Det nya året firade vi då in i Hällnäs. 2013 firade vi in i Umeå. I år firar vi sex år tillsammans. Iof sex år och minus några månader. Men vi har behållit datumet i ringarna, trots minus den tiden. För då jag tänker på åren som gått så känns den tiden som en liten, liten bråkdel av tiden vi haft tillsammans.

Idag är den första januari 2013. Nu ska vi vänja oss med att skriva 2013. Det ska bli spännande att uppleva 2013. Oerhört spännane!

Jag och Christopher har aldrig varit mycket för nyårslöften. Men i år ger vi något vi faktisk kan hålla.
Vi tänker inte börja snusa eller röka. De ni, nog de bästa löftena någonsin. Värt att notera är väl att vi aldrig brukat nikotin. Jag måste kanske erkänna att det inte kommer bli svåra löften att hålla. Men varför inte ge nyårslöften som man faktisktkan kan genomföra. 

 

Och under gårdagens firande upplevde jag den mest rogivande presentationen någonsin.

Ellen sträcker fram sin hand, jag presenterar mig. Ellen utbrister:
-Gud så vacker du är. Är du tillsammans med honom?(Pekandes på Christopher)

-Shit vilken snygg flickvän du har!
(Christopher svarar)
-Jag vet, hon är den vackraste!

Det var längesedan jag skrattat så mycket vid en presentation och Ellen, det var minsan en frisk fläckt i rummet.