Kräkningar, Lite mer Jokkmokk och Afghaner..

 
Efter en och en halv timmes promenad i skogen sover afghanerna nu i sina sängar.
Jag verkar äntligen ha lyckats placera Esthers säng på en godkänd plats. Sen vi kom upp till Jokkmokk har hon vägrat sova i den. Placeringen har tydligen inte dugit. Men nu verkar jag ha prickat rätt för en väldigt nöjd svart dam liger och snusar i sin aldeles egna säng.

Nu hoppas jag bara på en bättre natt. Rasmus kräktes av och till hela natten och Esther var frusterad över att han levde om. Gnäll från damen och hulkande från herrn. Själv stoppade jag huvudet under kudden och försökte ignorera kaoset. Tydligen så lyckades Rasmus ligga i soffan och spy. Som tur är så är soffan inte min..
Eller nej det var inte så jag menade, Som tur är så har den av avtagbar klädsel ;)

Så nu är den tvättad och kan ses som ny igen. Men det är väl under dessa omständigheter som man funderar över varför man skaffade hund.
Nått possetivt i eländet var att jag inte började hulka i kapp med Rasmus. Sen jag blev gravid klarade jag knappt av att vara i samma lägenhet som hundarna då de kräktes. Fick hulkningar och var tungen att gå ifrån. 
Jag har aldrig någonsin haft problem med kräkningar och andra trevligheter som kommer med hundägarskapet. 
Men som gravid klarade jag tydligen inte av det. 
Märkligt!
 
Bjuder på lite bilder från kvällens promenad.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0