Det är helg nu

 
Efter en lång vecka tar vi äntligen helg här på Istidsgatan. Det är en välbehövd helg. En helg då vi får ta tillvara på varandra och vila ut. I helgen är vi nämligen helt ansvarsfria, barnlösa och har absolut ingenting planerat. 
Det var verkligen längesedan vi hade en så oplanerad helg. Det känns skönt att kunna sova ut, för sömn är något som saknats under veckan. Det känns helt underbart att jag inte behöver spendera alldeles för många timmar på bussen till Skellefteå imorgon. Jag behöver inte göra någonting. Jag tänker njuta och hoppas på helt okej väder. 
 
Det är nämligen Wheels i helgen. Jag har även lovat hundarna att vi ska ta oss ut till en plats som dom älskar. Ett ställe där Esther kan rusa i gräset, springa ut i vattnet och rulla sig i sanden. Rasmus är nöjd han får va ute. Allt som har att göra med vatten håller han sig gärna långt ifrån. 
 
 

Ny vecka nya möjligheter

 

Godmorgon Läsare!

 
 
Jag har glömt att berätta för er att den årliga hundutställningen i Vännäs har kommit och passerat för lite mer än en vecka sedan. Självklart var jag där. Inte för att ställa ut mina hundar. Jag har aldrig varit för hundutställningar. Mycket för att jag inte tycker man ska stödja skk i deras hundavel. Självklart finns det bra hundavel inom skk men en hel del som bör ses över! Men det var inte det jag tänkte berätta. Jag brukar nämligen spendera en kort tid vid afghan ringen för att se om någon släkting till mina afghaner dyker upp. Eller om någon välbekant hundförare visar upp sin hund. Den här helgen var det ytterst få afghaner som visades. Jag fick vila mina ögon på tre skönheter. En fick mig att minnas tillbaka på Fabian. Den var så lik honom i sättet. Den totala flamsigheten. Tungan hängandes utanför munnen i jakt på allt. Hela världen är en lekplatts. Den var fantastiskt fin en 8-9 månaders afghan i all sin prakt. 
 
 

Mitt saknade hjärta!

 
 
 

Midsommarhelgen

 
Godmorgon! Vilken fantastisk helg vi haft. 
Fredagens midsommarfirande blev inte det traditionella dansa runt stången och sjung små grodorna. Jag och Christopher beslöt oss för att vi var värda en sovmorgon på fredagen. Jag måste påstå att den verkligen var välbehövd. Jag har nämligen lidit av en ständigt återkommande huvudvärk och total utmattning hela veckan. 
 
Hur som så var det vår helg med damen. Det blev ingen dans runt stången men det blev ett midsommarbad i en varmpool. Det blev grymt uppskattat! 
 
 
Vi hade nämligen fruktansvärt tur med vädret. Esther njöt av friheten av att vara ute på landet. Kunna gå in och ut ur huset precis som hon vill. Ströva runt om och bara glassa i gräset. Rasmus njöt lika han också, tyvärr får han inte samma frihet som Esther. Men en hel dag ute säger han inte nej till. 
Det blev det tradionella kubbspelet och jordgubbstårtan in mot småtimmarna, även fast jag avskyr kubb så har jag nog med åren lyckats få in någon typ av snitts med kastandet. Ibland träffar jag nämligen. 
 
Idag mina läsare blir det en hemma dag. Vi alla vuxna, barn och hundar behöver nog vila en smula. Jag ska försöka trotsa huvudvärken och städa. Det ser verkligen ut som skit här hemma. Allt förfaller då man är hemma så få timmar om vardagarna. Så idag blir det att styra upp hemmet, åtminstone göra ett försök. Den lilla damen brukar nämligen vara ganska duktig på att hjälpa till. Men det är så det ska vara.
 
Vi hörs senare.
Nu ska jag ta tag i dagen med en frukost med den bästa!
 

Ta hand om varandra!

 

Kvavisträsk


Mina läsare, tre veckor har nu spenderats i Skellefteå. Igår gav kroppen upp. Tur jag har en underbar man i mitt liv som hjälper sin ynkliga flickvän då hon ligger i soffan och är helt övertygad om att magsjukan återvänt. Så var dock inte fallet. Mitt huvud blev bara nedslaget av migrän from hell! Med blixtar för ögonen och kräkkänslan i halsen bäddade jag ner mig i sängen. Jag som aldrig får migrän, men igår kväll var fruktansvärd.

Tyvärr måste jag skylla på den lilla damen som grät sig igenom hela natten. Jag vet inte, det kanske var tänder som spökade. Men hon fick nog ändå ihop fler sov timmar än mig. På något vis tog jag mig ändå upp ur sängen och iväg på min jobbintervju. Den kändes riktigt bra, men att få jobbet vågar jag knappt hoppas på. Men det var helt klart roligt att gå på en riktig intervju!

Idag är kroppen mer på min sida men den suktar efter morgondagens sovmorgon. Men först ska jag jobba lite i kvavisträsk.

Om vi inte hörs innan så hoppas jag ni alla får en bra midsommar.

Ta hand om er!


Imorgon är en stor dag

 
Godkväll mina läsare. I skrivande stund har jag bäddat ner mig i sängen. huvudet värker efter en dag i Skellefteå med mycket bilkörning och arbete. En sen middag, disk och nattning av fröken V. Det sisstnämnda var nog bland det trevligaste. Fröken snosar nöjt i sin säng.
 
 
 
Pappan tränar och själv tänkte jag unna mig en riktigt tidig kväll. Imorgon är nämligen en viktig dag. En dag jag måste vara utvilad och redo. Imorgon har jag nämligen en arbetsintervju för ett jobb på Vattenfall. Det är samma intervju som jag skulle haft förra veckan. Men eftersom jag lyckades dra på mig magsjuka så blev intervjun flyttad. Imorgon smäller det alltså. Än har inte nervositeten gjort sig påmind, men den kommer nog imorgon. Strax innan mötet skulle jag tro.
 
Hoppas ni haft en härlig tisdag. Jag njuter för fullt att onsdagen snart är här vilket innebär att halva veckan snart är gjord. Längtade till helgen redan igår.
 

Ta hand om er så hörs vi!


Juni, det rullar på

 
Hej mina läsare. På något vis har det faktiskt blivit sommar. Juni kanske inte har hunnit briljera ännu. Men vet ni, vi njuter faktiskt. Njuter av att det är grönt, dofterna, fjärilar som fladdrar förbi och allt det där som sommaren kommer med. Vi har det bra, väldigt bra. Möjligtvis väldigt trötta och slitna emellanåt. Men det får va så, iaf nu.
 
Mina läsare, det händer en hel del. Men det blir lite skrivet, tyvärr. Jag arbeter på som vanligt i Skellefteå. Vi kör en fånigt ny bil med alldeles för många lyxiga funktioner. Vi alla har hunnit få en släng av magsjukan, legat däckade och återgått till vardagen. 
 
Under helgen som gått har vi överraskat mina föräldrar med skattjakt och middag hos min äldsa syster. Som tack för att de hjälpt oss så extremt mycket med våra hundar och min systers barn. För är det något jag har dåligt samvete över så är det hunarna. De har verkligen inte fått den uppmärksamhet och tid de behöver den senaste tiden. Men det är bara tillfälligt. Det blir bättre! Man kan inte alltid vara en fantastisk matte, ibland brister planeringen och man får pussla om på något vis. Många känner säkert igen sig. Vi har pusslat den senaste tiden och det har fungerat, det är nog bara mitt egna samvete som mår dåligt över att jag knappt ser dem, mer än om kvällarna. 
 
Jag bjuder på den senaste tiden i bilder nedan. Vi hörs!
 
 
Min fånigt nya bil.
 
 
Alexsander och Afghanerna.
 
 
Lilla damen som numera springer runt på två ben istället för att krypa.
 
 
Vi varsalar på under arbetstid.
 
 
 
Och, solen har gjort sin årliga märkning.
 
 
 
 
 

6 juni 2007 - Jag saknar dig!


För precis sex år sedan stannade min och så många andras värld upp. Vi blev slagna av verkligheten. Påminna om hur orättvist det är att leva.

För sex år sedan vaknade jag och Christopher upp till min värsta morgon någonsin!

Idag eller rättare sagt, igår hade det gått sex år. Under de första två åren tror jag att jag bara levde under en konstig känsla av förnekelse. Hur ska man någonsin kunna acceptera att någon så fantastisk som du aldrig fick gå klart skolan. Att du aldrig fick uppleva det vuxna livet. Du har missat så otroligt mycket, du fattas mig och så många andra!

Igår besökte jag platsen som är vald till din. Platsen vi alla som älskar och saknar dig kan besöka. Det har alltid känts lika tungt, lika obekvämt. Det kommer aldrig finnas en rättvisa i att du är borta. Ett ljus brinner för dig, jag kramade Christophers hand strök den andra över stenen som står rest i ditt namn. Jag tittar upp och möter andra, andra som kommit för att hedra ditt minne. Minnas allt det underbara som det innebar att vara du. Tårarna letade sig fram. Det kommer alltid kännas svårt. Du kommer alltid vara saknad älskade vän, alltid!

Du var min barndomsförälskelse. Vi bytte ringar och kärlekslöften. Du fick ett blått hjärta med texten I love U, min var grön. Vi byggde kojor, lekte katt och hund. Plumsade i snö och cyklade som vettvillingar.

Livet har gått vidare utan dig min vän. Men jag saknar dig!


Hemmatid


Det blev en mycket kort vistelse i Skellefteå idag. Kändes mer som fram och tillbaka. En förmiddag på kontoret. Sen tog vi helg mitt i veckan. Var åter i Umeå kl 12 och njuter precis av solen på balkongen med fröken V.

Hoppas ni får en härlig nationaldag imorgon. Här blir det en tur ut på en grav. Jag saknar dig min vän.


Onsdagsmorgon


Godmorgon läsare, klockan är knappt 06 och ändå har jag redan två vaken timmar. En halv arbetsvecka är påväg att passera. Istället för att sova i någon timme på bussen tänkte jag att det nog är hög tid att uppdatera er lite. Dagarna i Skellefteå går bra. Jag har fått höra att jag har höga ambitioner. Själv ställer jag frågan, varför göra något som inte blir bra då man kan göra det bättre. Det är roligt och lärorikt. Och vet ni, det lönar sig att ha en högre utbildning än gymnasiet. Jag har nämligen aldrig haft en såhär bra lön. Den är tillochmed högre än den som jobbar där för tredje säsongen utan utbildning. Det känns riktigt bra! På mitt arbete har jag ett eget kontor, ett såndär onödigt sterilt rum med en arbetsstol, en besöksstol, en dator med två skärmar och en del hyllor. förutom det finns det en dörr och ett fönster såklart. Men kontorsdelen är bara en liten del av arbetet. Det är nämligen mycket som ska göras ute på fältet, vilket betyder att jag har en egen firma bil. Det mina vänner känns fånigt stort! Här kommer jag i en Skellefteå kraft bil, och den är faktiskt min.

På tisdag fortsätter äventyret med en jobbintervju. Det känns stort på något vis. Trots det att jag varit på intervjuer förut så känns denna mer riktig, om ni förstår vad jag menar. Jag erkänner att jag känner mig nervös redan nu, men bara det att jag har lyckats slå mig fram till en intervju känns som ett vunnet lopp!

Mina vänner det går bra nu. Juni har än så länge inte bjudit på så mycket väder så känns inte som att jag missar så mycket i och med min pendling. Trots årets början så känns det precis nu som att 2013 kommer bli vårt år. Jag tänker försöka hålla fast vid det känslan, länge mina vänner!

Vi hörs, ta hand om er i sommar!


RSS 2.0