Doften av värme
Idag mina vänner, idag har jag besökt en kär vän. En vän som inte längre bor fem minuter bort. En vän jag lärde känna under min gymnasietid. Jag kan nog påstå med gott samvete att hon är den bästa jag tagit med från den tiden. Idag är det många mil emellan oss. Vi ses inte ofta, men ibland. Allt för sällan egentligen. Men vi underhåller vänskapen. Vilket är viktigt.
I några korta minuter stod jag i ladugården hon arbetar i. I ladugården blandas så många dofter. Jag älskar det. Ta djupa andetag, andas in värmen. Fick frågan om jag saknar det. Nogallt saknar jag det bitvis. Speciellt nu då händerna luktar kossa. Att värma händerna mot kropparna. Kalvar och att inte glömma tjurarna. Det är speciellt. Jag saknar det bitvis. Men jag vill inte tillbaka. Det är ett avslutat kapitel. Jag är nöjd bara jag får känna doften emellan åt. Mysa med kalvarna och bara beundra dessa vackra djur. För det finns en skönhet, en glöd i deras blickar. Så väldigt speciella individer.
