Sokkerflikkan

 

Hej mina läsare. På något vis har det faktiskt blivit sommar. Juni kanske inte har hunnit briljera ännu. Men vet ni, vi njuter faktiskt. Njuter av att det är grönt, dofterna, fjärilar som fladdrar förbi och allt det där som sommaren kommer med. Vi har det bra, väldigt bra. Möjligtvis väldigt trötta och slitna emellanåt. Men det får va så, iaf nu.

 

Mina läsare, det händer en hel del. Men det blir lite skrivet, tyvärr. Jag arbeter på som vanligt i Skellefteå. Vi kör en fånigt ny bil med alldeles för många lyxiga funktioner. Vi alla har hunnit få en släng av magsjukan, legat däckade och återgått till vardagen. 

 

Under helgen som gått har vi överraskat mina föräldrar med skattjakt och middag hos min äldsa syster. Som tack för att de hjälpt oss så extremt mycket med våra hundar och min systers barn. För är det något jag har dåligt samvete över så är det hunarna. De har verkligen inte fått den uppmärksamhet och tid de behöver den senaste tiden. Men det är bara tillfälligt. Det blir bättre! Man kan inte alltid vara en fantastisk matte, ibland brister planeringen och man får pussla om på något vis. Många känner säkert igen sig. Vi har pusslat den senaste tiden och det har fungerat, det är nog bara mitt egna samvete som mår dåligt över att jag knappt ser dem, mer än om kvällarna.